Föreningslivet kan bli framtidens starkaste lag

FN-dagen påminner oss om att verklig förändring sällan börjar uppifrån. Den byggs i mötet mellan människor – i samarbete, engagemang och gemenskap. När FN lanserade initiativet Sports for Climate Action var syftet att använda idrottens globala räckvidd för att driva förändring. Att skapa ansvar, inspiration och handlingskraft genom sportens kraft. Och kanske finns den största potentialen just så nära oss – i föreningslivet.

Det svenska föreningslivet är en av världens mest uthålliga samhällsinnovationer. Varje vecka samlar det miljontals människor som tränar, leder, organiserar, vandrar och skapar tillsammans. Det är ett nätverk byggt på ansvar, tillit och frivillighet – precis de värden som också krävs för att bygga framtidens hållbara samhälle.

“När människor engageras i något större än sig själva skapas tillit, delaktighet och framtidstro." Det finns skäl till att företag betalar miljarder för att synas i sportens värld. Idrott och föreningsliv har en påverkan som sträcker sig långt bortom arenorna. Den globala sportindustrin omsätter över 6 000 miljarder kronor per år och når människor där politik, reklam och teknik ofta misslyckas – i hjärtat, inte i huvudet.

Samtidigt ser vi ett generationsskifte som förändrar både konsumtion och värderingar. Millennials och Generation Z har vuxit fram som de främsta drivkrafterna bakom mer medvetna val och cirkulära beteenden. Redan tidigare visade analyser från aktörer som Nielsen Sports och Future Market Insights att yngre målgrupper är mer benägna än äldre att välja värderingsstyrda varumärken, förnybar energi och återbruk framför nyproduktion. Den utvecklingen har bara stärkts – och den har också gått upp i åldrarna. Det som en gång var en ungdomsrörelse har blivit ett brett beteende som nu omfattar hela samhällsskikt. Den globala återbruksmarknaden fortsätter växa och unga generationer formar i allt högre grad en ekonomi där samhällsnytta och affärsnytta går hand i hand.

Det är samma generationer som dominerar i föreningslivet – på planen, i styrelserummen och bland supportrarna. De bär redan med sig nya värderingar kring ansvar, delning och långsiktighet. Och det gör föreningslivet till en arena med enorm potential.

“Vi pratar ofta om hållbarhet som ett tekniskt problem, men i grunden handlar det om människor och mening.” Vi pratar ofta om hållbarhet som ett tekniskt eller ekonomiskt problem, men i grunden handlar det om beteenden, tillhörighet och mening. Om vi verkligen vill göra skillnad behöver vi göra det tillsammans – inte bara genom innovationer och investeringar, utan genom människor som tror på något gemensamt.

Samtidigt växer nya värdebaserade affärsmodeller fram som förenar hållbarhet med gemenskap. De visar att ekonomi och ansvar inte behöver stå i konflikt, utan kan förstärka varandra när människor delar snarare än konsumerar. Det är en rörelse där samhällsnytta och framtidstro blir delar av samma ekvation – och där föreningslivet kan spela en central roll.

Här har föreningslivet en unik roll. Det finns redan där människor möts. Det har engagemanget, förtroendet och strukturen som gör att förändring faktiskt kan ske. Det kan handla om något så enkelt som att välja lokala samarbeten, se över inköp, minska resor eller dela resurser på nya sätt. Många föreningar arbetar redan idag med hållbara evenemang, cirkulära materialflöden och digital delning – små steg som tillsammans gör stor skillnad.

När ansvar, gemenskap och framtidstro blir en naturlig del av föreningens vardag skapas en rörelse underifrån – en samhällsförändring som pågår varje dag, i varje stad, utan pekpinnar.

FN-dagen handlar om samverkan, men samverkan sker inte i dokument. Den sker i handling – i mötet mellan ideella krafter, näringsliv, teknik och människors vilja att göra skillnad.

Föreningslivet kan bli framtidens starkaste lag. Det är dags att ge det både förtroendet och möjligheterna att spela den rollen.